Om ett beroende...

Onsdagen den 28/11-2012

Jahaja,då var det snart ett helt år sedan jag skrev senast...men sånt är livet...
Det ringde en kvinna som sa att hon hade en present till mig,som tack för att jag hade
svarat på en enkät på internet...öh, sa jag,jag är i princip aldrig ut på internet...VA,svarade
kvinnan i andra änden(tror hon trilla av stolen)..inte ute på internet i detta datasamhälle,du
måste driva med mig?Nej det gör jag inte, svarade jag..Nä,men oj,då måste jag ha fått fel
telefonnummer!!!
Vi önskade iaf varann en trevlig fortsatt dag....Sen svimma hon nog....
Så tänk vilket beroende det här med datorer ger en...ALLT ska skötas via denna apparat..
vi har facebook,räkningar,försäkringskassan,beställa medicin,you name it...listan kan göras
hur jävla lång som helst...
Jag förstår att folk blir beroende,jag är det själv,dock inte av datorer,utan av en tv-serie..
Inte vilken serie som helst,utan THE WALKING DEAD....Jag förstår att ni kanske trodde
att det var sex and the city eller desperata hemmafruar, greys anatomy ..men sorry
inget sånt trams för moi...nej,ju läskigare desto bättre...kanske just för att jag den senaste
veckan gått runt som en walker...
Hmm,skulle inte tro det...jag gillar serien fortfarande fast jag nu fått min "normala" ansiktsfärg
tillbaka.
Fast man kan ju undra om det är normalt att drömma om att man är jagad av walkers...
Men jag gillar nog mitt beroende mer än andras,ja,det om datorer alltså...
Nä,nu ska jag än en gång ställa mig vid spisen och få min familj mätter i magen.Å då blir det
pasta och köttfärssås,inte människodelar...HEHEHE...PUSS!!!!

Ensamstående mamma..nej tack..

Torsdag 19/1-2012

Man måste ju bara beundra alla ensamstående föräldrar...att de kan och orkar.

Själv har jag knappt tagit mig igenom 4 dagar...Gubben åkte på kurs i måndags och

kommer hem ikväll...

Det har varit 4a fullmatade dagar:pingisträningar,jobb,vi i femman,tvätt,dagis...

Nu har jag tur som har fantastiska svärföräldrar som har haft Sara hos sig.Å sen får jag inte glömma farsgubben som har kört sonen till både skola och pingis...

I tisdags var sonen och klassen till Falun,de skulle tävla i vi i 5an..tyvärr åkte de på däng men jag tycker att de var jätte duktiga som tog sig dit...

Det har varit skönt att bara fått rå om sonen ett par dagar,det händer inte ofta,så igår myste vi med både pizza och film...innan han gick och la sig sa han:jag älskar dig,mamma...det fick mina ögon att tåras...Inte ofta man får höra något sådant från en som snart fyller 12...

Här sitter han,min lille skrutt och myser på stranden på Samos...

Så idag äntligen kommer både man och dotter hem,vi blir åter igen en hel familj.

Nu ska jag återgå till några av mina måsten...var ju tvungen och kolla så jag kom ihåg hur

man skulle göra på denna sida...

Måste bara säga än en gång:fortsätt kämpa alla ni ensamstående föräldrar,ni är guld värda...

Men jag ensamstående??NEJ,TACK....puss...