Smurf...

Måndag 7/6

Livet är bra orättvist.Det kryllar av folk med alldeles för mycket längd...Och vad fick jag?Jo,hela 1,61 cm...Nuförtiden tycks jag bara bli längre på bredden,visst,jag har fött 2 barn,men det är inget att skylla på...Orkar bara inte bry mig i det nu...Det är längden jag vill åt,ge mig iallafall 10cm till...

Varför jag gnäller om detta?Jamen ALLT står ju på de översta hyllorna.T.o.m i klädaffärerna hänger kläderna långt upp i...ja,långt upp i taket...Är det tänkt att man som smurf ska behöva bära runt på en stege?När jag plockar upp varor i hyllorna på jobbet lär jag alltid ta en drickaback till hjälp...

Jag minns en sommar i slutet av det ljuva 90talet.Sitter i trädgården hos min barndomsväns mamma.Vännen och hennes man var med.Vi pratar om det här med längden,och jag säger ja,jag är en smurf,3 äpplen hög,men jag är iallafall inte blå..
Då börjar min kompis man att asgarva.Jag tittar ner på mig själv och till min fasa får jag se:BLÅ TRÖJA & BLÅA JEANS...snacka om att vi garvade allihop...

Min man är bilmekaniker,så för att avlasta honom bestämde jag mig för att tvätta min bil.Det var uppehållsväder men dock ingen sol..Jag slet som ett djur,gnodde,spolade och böt vatten i hinken...Står sedan och tittar nöjt på min rena fina bil...Precis då tittar solen fram...hela taket är flammigt och randigt..syns precis vart jag inte hade nått...Men min man blev glad och sa du försökte ju iallafall...tack,de orden värmde...Nåja,det blåser ju mindre här nere...puss